Med DoD16 blir det nystart på den kampanj jag påbörjade i somras till DDE i väntan på DoD16. Mycket kommer att göras om vart efter så jag lägger upp ett litet utdrag med de första två länderna i kampanjens kontinent. Kom gärna med kommentarer och idéer.
http://imgur.com/gallery/yCdcm
HYRAX PORTAR
ETT UTDRAG
Inledning
Enligt skaparmyten har kontinenten Hyrax fått sitt namn från drakguden Hyrax, giganten. Hyrax rygg och svans sägs utgöra den centrala bergsryggen i kontinentens sägenomspunna, nordliga bergskedja Hyraxbergen. Myten om drakguden låg en gång i tiden till grund för Drakriddarorden.
Under lång tid var drakriddarna rättvisans förkämpar och de svagas beskyddare. Ridandes på lägre drakar hade de inflytande över hela kontinenten och var självklara vid alla rikens hov som rådgivare. Drakriddarnas kloster finns fortfarande kvar mitt ute bland Bergiens vida jordbruksmarker. Men deras riktiga högkvarter låg gömd djupt inne bland Hyraxbergen. Med högkvarteret idag bortglömd är de jättelika Hyraxportarna utanför klostret och de nio sista draklösa riddarna allt som finns kvar.
Med deras storhetstid sedan länge över blir drakriddarna inte längre inbjudna till varken hov eller slagfält utan utstår ibland tillochmed hån från den adel som en gång sökte deras hjälp. Men de hyser fortfarande enorm respekt hos de lägre stånden och kan alltid finna mat och skydd hos dem. Som sitt sista uppdrag vaktar nu de nio kvarvarande riddarna Hyrax portar.
Hyrax portar är upphov till många sagor och konstnärligaverk men deras verkliga ursprung och funktion dör med de sista drakriddarna…
Nordheim
Geografiskt läge
Nordheim är beläget i den nordligaste delen av Hyrax som slutar i Thule, det isiga norr. Nordheim ligger syd-väst om Hyraxbergen och norr om Bergien. Till Nordheim räknas även den nortiska övärlden men då denna ögrupp även befolkas av några vargfolksflockar är gränserna här något oklara.
Klimat
Mycket kalla vintrar och milda, svala somrar. Under sommaren är dagarna mycket långa och runt midsommar går solen aldrig ned. I kontrast till det är vinterdagarna korta och runt midvinter går inte solen upp i norra delen av Nordheim.
Inte långt norr om Nordheim, i Thum släpper aldrig isen och vintern är ständig.
Terräng och växtlighet
I princip kan hela Nordheim betraktas som vildmark. Mellan bergen och kusten är terrängen kuperad men plattas till slut ut mot kusterna. Granskogen täcker stora delar av landet. En del lövskog hittas utmed södra gränsen och den karga kusten där en är vanligt.
Styre och militärstyrka
I Nordheim hittar vi c:a 20 stammar med varsin hövding. Stammarna är fördelade i fem olika klaner med varsin storhövding. Klanerna enas av en jarl som via strid väljs på livstid. Varje klan håller ting var- vartannat år och träffas sedan i storting vart femte år. På stortinget kan det hända mycket och även om jarlen väljs på livstid sitter denna inte helt säker. Mellan stortingen besöker jarlen klantingen efter eget tycke och intresse vilket kan ha stor påverka på landets interna politik.
Befolkning och språk
Nordheim är i huvudsak ett mänskligt rike. Nordheims innevånare kallas för nordbor både av sig själva och deras grannar, Bergerna. I relation till människor över lag så är nordborna något långa. De är uppväxta i en miljö som ställer stora krav och de är därför i styrka kraftigt byggda. I princip hela samhället har anpassat sig för strid och jakt sedan barnsben.
Religion, seder och bruk
Nordborna är starkare knutna till andevärlden snarare än Hyrax gudar. Stammarnas schamaner är högt uppsatta och har ett stort politiskt inflyttande som de är noga med att använda sällan och med försikt. Vargen, björnen, älgen, renen, laxen, örnen och valen är viktiga religiösa symboler och hittas därför ofta i nordheimsk konst och hantverk.
Midvinter och midsommar är de två viktigaste högtiderna. Dessa följs tätt av vårfirandet samt höstens skördefest.
Kamp och styrkeuppvisningar är viktig inom nordheimsk kultur och stammarna har inga problem att lösa tvister med våld. Nordborna är kända som vildsinta och kraftfulla krigare vars råstyrka man inte gärna möter på fältslaget.
Hyraxbergen låter nordborna i högsta möjliga mån vara i fred då dessa befolkas av både bergstroll samt jättar och enligt sägnerna ska här även finnas drakar. Det händer att nordborna vågar sig upp ibland bergen för att jaga mammut för kött, päls och betar samt den mytesomspunna sabeltandade tigern. Troféer från tigern är ett ovanligt men tydligt bevis på jägarens exceptionella styrka och skicklighet. Under dessa jakter är risken för konflikt med både jätte och troll hög.
Historia
Ända sedan den stora världsisen drog sig tillbaka till Thum och havet sjönk undan har människan befolkat området.
Naturtillgångar och ekonomi
Naturtillgångar:
Skogarna erbjuder gott om villebråd. Köttet saltas och röks. Pälsar som blir över exporteras söderöver till Bergien, Slova och Rangorne.
Nordborna har tillräckligt med järn för att tillverka vapen och en del verktyg. Men brons, ben, trä och ibland även sten är inte ovanliga material i båda sammanhangen. Vapen och verktyg av högre kvalité är högt eftertraktade och importeras gärna men ofta till ett mycket högt pris.
Jordbruk och fiske
Småskaligt jordbruk är vanligt men täcker i bästa fall det egna behovet. Nordborna importerar därför gärna säd och andra spannmål när de kan och har råd.
Lax och ål fiskas i både bäck och å som flod, sjö och hav. Rökt håller dessa sig länge och anses extra delikata. Torskfiskar torkas för längre förvaring och exporteras till både Bergien och Slova samt är mycket omtyckt bland Hyrax dvärgar. På det dvärgiska bordet är, under högtider den torkade torsken ett måste.
Den nortiska övärlden erbjuder val- och säljakt.
Tillverkning:
Oljor från djurfetter.
Långbåtar.
Rökt, saltat, torkat kött och fisk
Handel:
Handel berdrivs främst med Bergien och Slova men i viss mån även med Rangorne. Kontinentens dvärgar är friska köpare av torkad torsk.
Nortiska övärlden
Vargfolken:
De nortiska vargfolken lever i små stammar (eller flockar) om 20-30 individer och är utspridda över öarna. De håller sig undan människorna men när de blir trängda anfaller de direkt utan tvekan. Det händer däremot att vargfolket sporadiskt bedriver handel med människor. Detta efter behov och utifrån goda relationer med enstaka individer.
Vargfolket som jagar på dessa öar är mycket goda jägare. De jagar först och främst hjortdjur, älg, smådjur och fågel. Det händer att de jagar säl från kanot. Den jaktformen har de en gång i tiden lärt sig av människorna ute på öarna. Fiske med enklare redskap förekommer.
Nordborna på ön utgör en egen klan, norterna. Norterna är både jägare och fiskare och deras största inkomstkälla är valjakten från båt. Köttet äter de, från benen tillverkas verktyg och fettet kokas till olja som exporteras söderut för en god penning.
Slova
Geografiskt läge
Slova ligger öster om Bergien, syd-sydväst om Hyraxbergen utmed Kardiska havets norra kust. Exakt var Slovas gränser slutar i norr är svårt att säga. Vildmarkens svartfolk ligger i ständig konflikt med slovakerna.
Den stora viken i öst fungerar som en naturlig avgränsare mellan Slova och landet Nilenem. Gränsen mot Bergien i väst ligger precis väster om halvlängdsmannastaden Pivo. Freden mellan de två länderna är stark och i Pivo samsas både slovanska och bergiska soldater. De kan ofta ses i umgänge på någon av stadens många ölhallar.
Klimat
Slovanerna upplever kall vinter och varm sommar. Norra Slova är relativt torrt men nederbörden ökar markant söder om slovas skogar ned mot kusten.
Terräng och växtlighet
Från norr sluttar terrängen ned mot det Kardiska havet. Norra Slova är fylld med gröna lövskogar som längre norrut övergår i barrskogfylld vildmark.
Styre och militärstyrka
Slova styrs feodalt. Adeln bildar ett råd med stort inflytande på kungen som regerar landet. Korruption i mindre skala är en outalad del av landets styre. Myndighetsutövare är ofta mutbara och för många av dem är det helt enkelt ett sätt att få lön.
Landet har en stor milis bestående av fattiga och bönder. Detta har varit nödvändigt då hotet från svartfolken i norr alltid hänger över landet. Militären har utposter norr om landets lövskogar. Det råder också en ständig upprustningskamp gentemot Nilenem i öster. Kvantitet är inom militären viktigare än kvalitet.
