RiotMinds forum

Officiellt forum för Trudvang, Drakar och Demoner & Götterdämerung. Official forum for Trudvang Chronicles

Spelledare

Att rollspela interludium

Ett forum för alla spelledare att diskutera äventyr, hemligheter och annat som bara är för SLs ögon. Varning Spoilers :!:

by Chutnik » 15 Mar 2016, 16:45

Efter att framgångsrikt fått mina spelare att överleva Golemen i Prag och De grå fiskarna så har min spelgrupp bestämt sig för att ge sig ut i världen. Götterdämmerung har, likt många skräck och mysterierollspel, ofta ganska specifika förutsättningar kring de uppdrag och mysterium som på något sätt är kärnan i rollspelet. Detta gör att det kan bli rätt klurigt att få en grupp av vettskrämda och ärrade spelpersoner att hipp som happ hamna i en ny övernaturlig knipa (framförallt då många av de publicerade äventyren utspelar sig på vid spridda delar av kontinenten Europa.

Mitt spelsällskap bestämde sig för att börja på ny kula och bryta med sina gamla liv (som rollpersoner tenderar att göra). Därför spenderade de 6 timmar förra spelhelgen med att, under mer eller mindre improviserade omständigheter, starta ett företag som transporterar tjeckiskt öl och franska hattar runt om i Mellaneuropa. Efter ett par vändningar lyckades de dock komma i kontakt med en förmögen köpman i Preussen som haft viss kontakt med en herre vid namn Ubel Staal, och på så sätt lyckades jag få in dem på det uppdraget.

Jag är nu nyfiken på hur andra hanterar de interludium som uppstår efter att man tagit sig igenom ett äventyr i GD? Brukar ni göra direkta ihopknytningar genom "railroading" eller får rollpersonerna möjligheter att spexa loss lite? Kör ni bara "one-offs" och börjar ett nytt uppdrag med nya karaktärer? Vore kul att höra vad som funkat bra och inte.
Quidquid latine dictum sit, altum viditur
User avatar
Chutnik
 
Posts: 10
Joined: 22 Feb 2016, 13:36

by Klaatu » 15 Mar 2016, 19:04

Ett av de större problemen med Götterdämmerung är att det egentligen inte finns något "lim" som håller ihop rollpersonerna. De kan vara vida olika från varandra, en kan vara högadlig engelsman medan en annan är rumänskt löskefolk, en tredje kan vara burdus krigare från Ryssland medan en fjärde är from fransk nunna. Varför skall denna aparta grupp hålla ihop? Varför skall de bekämpa "ondskan" tillsammans?

Mitt förslag till dig är att dina spelares rollpersoner kommer i kontakt med någon/något, det kan vara en mäktig adelsman, rik köpman eller ett sällskap som de sedan får "uppdrag" ifrån. Det blir litet joxande med inledningen till vissa uppdrag men sedan bör det rulla på bra.

Ett annat sätt att hålla ihop gruppen är att de alla har samma livsmål, t.ex. att finna den heliga graalen. De kan då ha kommit överens om att hålla ihop i vått och torrt tills deras "heliga" uppdrag är utfört. Det bör inte vara så svårt att "baka in" någon sorts graal-anknytning/information i varje uppdrag. Übel Staal kan exempelvis ha en svårhittad bok om graal-legenden i en bokhylla o.s.v.
Image
User avatar
Klaatu
 
Posts: 82
Joined: 28 Jan 2016, 17:31
Location: Isvidda

by Kolnidúr » 16 Mar 2016, 07:35

Min spelgrupp brukar, oavsett spelledare, sällan spela ut interludium mellan äventyren om jag ska vara ärlig.
Men detta beror inte på dålig fantasi eller att det inte finns något att hitta på i spelvärlden.
Det beror främst på att nästan alla i spelgruppen har väldigt pressat schema och vi har svårt att få till regelbundna spelmöten, särskilt de senaste två åren då de flesta av oss fått barn (!). Det är plötsligt inte lika lätt att spela varje vecka eller slänga ihop ett impulsivt möte när andan faller på, som det var när vi spelade i tonåren.

Av den anledningen försöker vi vara så effektiva som möjligt när vi väl spelar, för vem vet när vi kan träffas nästa gång. Våra spelmöten brukar därför nästan uteslutande fokusera på själva äventyret, huvudintrigen, metaploten. Vi har helt enkelt inte tid att drömma oss bort på Europas mörka kontinent för länge innan verkligen kallar.

Mig personligen gör det dock inte så mycket, jag är inget fan av mellanspel och "grisfarmaräventyr" som det kallas. Jag är av princip emot transportsträckor som dramaturgiskt medel att ta sig igenom en historia, jag vill helst att varje möte ska peka framåt i kampanjen. Jag har till och med blivit så inriktad på detta spelsätt att jag kan känna att allt spel som avviker från huvudintrigen är waste of time. Men det är nog bara jag :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :)

Men för att svara på din fråga - min spelgrupp brukar helt enkelt låta varje spelare komma överens med SL om vad hans rollperson har gjort sedan det senaste äventyret och så återberättar vi det kort för varandra innan SL berättar att vi blivit inkallade på nytt uppdrag.
Oftast har vi en gemensam uppdragsgivare eller mecenat som skickar oss på nya äventyr, för att underlätta sammanhållningen i den brokiga skaran "hjältar".
Jag håller helt med om svårigheterna att sammanfoga en äventyrargrupp på ett trovärdigt och smärtfritt sätt, särskilt om man spelar över lång tid, därför brukar vi alltid se till att flera rollpersoner på något sätt är bekant med uppdragsgivaren eller liknande.
Men lika ofta slutar det med att man gör en ny rollperson inför det nya äventyret eftersom den gamla är "färdigspelad".

MHV
Kolnidúr
 
Posts: 22
Joined: 05 Feb 2016, 15:10
Location: Göteborg

by Chutnik » 16 Mar 2016, 12:01

Klaatu wrote:Mitt förslag till dig är att dina spelares rollpersoner kommer i kontakt med någon/något, det kan vara en mäktig adelsman, rik köpman eller ett sällskap som de sedan får "uppdrag" ifrån. Det blir litet joxande med inledningen till vissa uppdrag men sedan bör det rulla på bra.

Ett annat sätt att hålla ihop gruppen är att de alla har samma livsmål, t.ex. att finna den heliga graalen. De kan då ha kommit överens om att hålla ihop i vått och torrt tills deras "heliga" uppdrag är utfört. Det bör inte vara så svårt att "baka in" någon sorts graal-anknytning/information i varje uppdrag. Übel Staal kan exempelvis ha en svårhittad bok om graal-legenden i en bokhylla o.s.v.


Jo, jag har tänkt lite i samma banor, Klaatu.
I nuläget så har mina rollpersoner just fått en rik välgörare som uppdragsgivare (i detta fall en omskriven Xavier du Palles från Ubel Staal) som jag även tänker att jag kan använda för att få introducera nästkommande uppdrag (Ruud van Visserwijk). Men det vore praktiskt med en metaplot att knyta an till. Det är dock inte helt lätt att koppla ihop uppdrag som nästan uteslutande har väldigt annorlunda odjur/ursprungshistorier med en gemensam metaplot. Det krävs någonting som gör att rollpersonerna har orsak att komma i kontakt med vitt skilda typer av övernaturliga varelser. Har funderat lite på att koppla in société de la sainte pergament från Sub Rosa, då en av spelarna spelar en typ av monsterjägare. Den heliga Graalen eller annan mytomspunnen Macguffin vore helt klart ett alternativ!

Kolnidúr wrote:Mig personligen gör det dock inte så mycket, jag är inget fan av mellanspel och "grisfarmaräventyr" som det kallas. Jag är av princip emot transportsträckor som dramaturgiskt medel att ta sig igenom en historia, jag vill helst att varje möte ska peka framåt i kampanjen. Jag har till och med blivit så inriktad på detta spelsätt att jag kan känna att allt spel som avviker från huvudintrigen är waste of time.


Det får nog stå för dig Kolnidur! :D Själv tycker jag att det är trevligt med i alla fall lite sidospår och karaktärsutveckling. Men jag kan förstår din åsikt, många uppdrag har ett helt klart story-baserad fokus.
Quidquid latine dictum sit, altum viditur
User avatar
Chutnik
 
Posts: 10
Joined: 22 Feb 2016, 13:36

by ziox » 17 Mar 2016, 10:34

Chutnik wrote:
Kolnidúr wrote:Mig personligen gör det dock inte så mycket, jag är inget fan av mellanspel och "grisfarmaräventyr" som det kallas. Jag är av princip emot transportsträckor som dramaturgiskt medel att ta sig igenom en historia, jag vill helst att varje möte ska peka framåt i kampanjen. Jag har till och med blivit så inriktad på detta spelsätt att jag kan känna att allt spel som avviker från huvudintrigen är waste of time.


Det får nog stå för dig Kolnidur! :D Själv tycker jag att det är trevligt med i alla fall lite sidospår och karaktärsutveckling. Men jag kan förstår din åsikt, många uppdrag har ett helt klart story-baserad fokus.


Själv är jag nästan tvärs om, jag kör mestadels sandlådor där spelarna får springa omkring och skapa sin egen story. Transportsträckor använder jag för att visa storleken på världen och fyller ut dem med möten som kan vara intressanta. Givetvis skriver jag handling men jag anammar principen att "Handlingen kommer inte överleva första mötet med rollpersonerna". Jag kör sällan färdiga äventyr av just den anledningen, utan bygger äventyr i formen av stödpunkter, sedan improviserar jag fram handling och dialog mellan dem.
Spelleder: Game of Trudvang
User avatar
ziox
 
Posts: 55
Joined: 23 Aug 2015, 11:28
Location: På en sten i Vildhjarta

by Kolnidúr » 18 Mar 2016, 10:45

Ja, jag kanske lät lite väl cynisk. Givetvis är mellanspel ett bra sätt att fördjupa sig i sin karaktär men för mig är det fullt möjligt att göra det även i segment som för historien framåt.

Min spelgrupp har ju som sagt begränsade möjligheter att få till spelmöten nu för tiden, vilket förmodligen är den mest bidragande orsaken till att jag vi spelar så "effektivt" som möjligt. Detta innebär givetvis inte att vi utesluter karaktärsutveckling och rollspelande, tvärtom, men vi gör det inom ramarna för det aktuella äventyret.

Detta spelsätt utesluter inte heller äventyren från att vara sandlådor. Sandboxing behöver inte utesluta en intrig såsom ett uppdrag som måste utföras eller ett hot som måste besegras etc. Vildhjarta, Eldsjäl och första delen av Skymningsgäld är exempelvis långt ifrån linjära utan går att ta sig an på många olika sätt.

Väl mött!
Kolnidúr
 
Posts: 22
Joined: 05 Feb 2016, 15:10
Location: Göteborg


Return to Spelledare

cron

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 1 guest

View new posts